Man kan möjligen hävda att solenergi användes så tidigt som på 600-talet f.Kr. Historiska fynd från den tiden indikerar att dåtidens människor använde solen för att göra upp eld med hjälp av glas. En annan milstolpe är 1767 då en fransman byggde den första ugnen som alstrade värme via en solfångare. Och 1873 upptäcktes att grundämnet selen (selenium) genererar elektricitet när det exponeras för solljus.

År 1954 uppfanns den moderna kisel-solcellen. ­Inledningsvis var kostnaden för solcellerna alldeles för hög i relation till effekten. Det var inte förrän i början av 1970-talet som man hittade ett sätt att sänka priset - och det blev starten på dagens moderna solcellsindustri.

Billigare och bättre

De senaste årens ökade försäljning av solceller beror bland annat på att de blivit märkbart billigare och dessutom har konverteringsgraden förbättrats. Det betyder att andelen solstrålning som blir el är högre. Av den totala mängden solstrålning som når solcellen omvandlas mellan 10 och 20 procent till el beroende på vilken typ av solceller man har.

Placering och vinkel på solcellerna avgör också hur effektiva de är. På platta tak uppnås bästa effekt när solcellerna lutas upp med 10–20 grader. Solcellerna behöver då placeras med ett visst inbördes avstånd för att inte skugga varandra och därför ryms det inte lika många solceller på platta tak som på lutande tak.
Solceller måste inte monteras i sydlig riktning. Man kan även installera dem riktade åt öst eller väst med god effekt och lönsamhet.

För installationer nära havet, där det är mer salt och ammoniak i luften, rekommenderas att välja solceller som testats för dessa förhållanden.
Två typer av solceller

Det finns i huvudsak två typer av solceller - kisel och tunnfilm. Dessutom finns det varianter som än så länge befinner sig på experimentstadiet, som till exempel nanosolceller.

Kiselsolceller är vanligast. De har något bättre effekt än tunnfilm, men kostar mer. En fördel med kiselsolceller är att det finns gott om råvaran kisel. Nackdelar är att de ger mindre ström när de blir riktigt varma och att tillverkningen kräver mycket energi.

Skillnad på solceller och solfångare

Solceller genererar elektricitet. Solfångare omvandlar sol­energin till värme och varmvatten. Solceller och solpaneler har liknande utseende.

Cirkapris per kilowatt

Ett ungefärligt genomsnittspris för en färdiginstallerad solcellsanläggning ligger på mellan 10 000 och 20 000 kronor per kilowatt, beroende på förutsättningar- och innan avdrag för investeringsstöd på upp till 20 procent alternativt ROT-avdrag på nio procent. Faktorer som påverkar priset är hur stor anläggningen är, lutning på taket, typ av solceller, vilket fabrikat de har osv.

Solceller har till skillnad från andra energikällor en fast kostnad enbart fram till dess att anläggningen är betald - efter det kostar den väldigt lite. Och de håller i minst 25 år.

Alla solceller som säljs i Sverige ska vara CE-märkta. Vid köp av solceller bör man även titta efter en certifiering som heter IEC 61215. Gängse är att solceller har en produkt­garanti på 10–12 år eller mer.

Tusen kWh per år

I vårt land kan man som regel räkna med att få ut cirka 1000 kilowattimmar per år för varje installerad kilowatt. Denna siffra kan förstås vara högre eller lägre beroende på solcellernas geografiska läge, lutning, riktning, hur stor del av dagen de nås av solen, anläggningens verkningsgrad mm.
Solen skiner ju inte alltid i Sverige - men solceller genererar el även om när det är molnigt. Vid lättare molntäcke kan de ändå nå hela 50 procent av sin maxkapacitet.

Huvudsakliga delar i en solcellsanläggning

  • Monteringssystem för att fästa solcellerna på taket
  • Solceller (solpaneler)
  • Likströmskablar för transport av likström till växelriktare
  • Växelriktare för omvandling av likström till växelström
  • Undercentral som ansluter till byggnadens elsystem

Kortfakta

  • Om solcellsanläggningen alstrar ett överskott av el går den elen in på det allmänna elnätet och kan säljas till valfritt energibolag till överenskommet pris.
  • Av den totala mängden sol­strålning som når solcellen omvandlas mellan 10 och 20 % till elektricitet.
  • Solceller genererar el även när det är molnigt. Vid lättare molntäcke kan de ändå nå hela 50 % av sin maxkapacitet.
  • Hela 173.000 terawatt solenergi träffar jorden kontinuerligt. Det är mer än 10.000 gånger världens totala energianvändning.**
  • På platta tak uppnås max effekt när solcellerna lutas upp med 10–20 grader. 
  • I Sverige står solceller för ­omkring 0,1 % av den totala energikonsumtionen. I Tyskland är motsvarande siffra 7 %.*
  • Solstrålningen genererar upp till 1000 W effekt per kvm och innehåller drygt 1 000 kWh energi per kvm och år i Sverige.*

* Källa: http://www.svensksolenergi.se/fakta-om-solenergi
**Källa: SMHI